…. att lägga ut en bild på nån mandala jag gjort som jag skrev om i gårdagens inlägg! Jag lovar på heder & samvete :)!

Så här är det nämligen. Vi har flyttat från en jättestor lägenhet till en nästan hälften mindre. Vilket innebär att även förrådsutrymme krympte. Innan hade vi en hel vind att ställa grejer på. Såklart rensade vi ut en massa innan flytten men det som skulle sparas fick knappt plats i vårt nya förråd. Så därför står alla kartonger staplade så man knappt kommer in. Jag gick ner i förrådet idag i ett desperat försök att hitta just den där kartongen. Flyttade runt på lite saker men stod i princip fast i dörröppningen hela tiden :). Däremot hittade jag armstöden till min massage/healingbänk så det var ju alltid nåt :).

En läsare efterfrågade en bild och jag visar mer än gärna en sådan. Men jag får återkomma framåt våren. Vi gav order till dom som hjälpte oss att flytta, att bara ställa in så fixar vi det till våren. Men jag glömmer aldrig nåt så jag hoppas att den som är nyfiken har tålamod :)!

 

 

 

Ja, allt är möjligt. Om så bara i fantasin. LÅTSAS att du redan är där du vill vara eller har det där du längtar efter. Även om det inte ser ut så. Även om det inte känns så. För rätt vad det är ändras känslan av att det är omöjligt och när känslan ändras ÄR man redan närmare. Då spelar det mindre roll om man inte är där…. än.

Jag brukar tänka så här: Vad kan jag själv göra för att närma mig min längtan? Kan jag ens göra något eller är det saker jag inte kan styra över? Har jag varit tydlig med vad jag längtar efter?

När man gjort sitt bästa utefter dom förutsättningarna man har så räcker det! Man vet att man gjort det man kan. Bara det är en skön känsla. Då blir det också lättare att släppa det vidare till Universum eller vad man än tror på.

Och tänk aldrig att en längtan är löjlig. En längtan är en längtan och så länge den kommer från hjärtat är den sann ?!

Jag tror att våra starkaste längtor är våra största rädslor/utmaningar. Men istället för att dras med i känslan av oro och ångest och “tänk om jag aldrig”-tankar, bestäm dig för exakt vad det är du vill. Inte hur det ska gå till utan bara VAD du vill.

Det här vill jag! Det här längtar jag efter! Punkt slut! Resten får sköta sig själv. Näe, det kanske inte händer nåt på länge men det kanske är annat som måste falla på plats först? Nåt annat som måste avslutas som man ännu inte är medveten om? Något gammalt som inte släpper in nåt nytt? Man kanske har satt upp för mycket ramar runt sin längtan som egentligen är obetydliga?

Efter min sista separation sa jag så här till en vän: Jag vill aldrig mer ha nån relation men OM jag skulle ha det så ska det ISÅFALL vara med någon som är som jag! Några månader senare träffade jag min man och vi sa båda två att det kändes som vi letat efter varandra i flera liv! ❤

Vi känner igen oss när det gäller upplevelser i relationer. Vi har en förståelse för varandras personligheter. Vi har samma värderingar om hur man vill vara emot den andre. Jag har testat olikhet i relationer och för min del har det bara blivit en kamp om att fortsätta vara sann emot sig själv men samtidigt försöka hålla ihop relationen & vardagen.

Antagligen hade vi inte haft den här förståelsen för varandra om vi inte gått igenom våra andra relationer och letat efter varandra. Det blev en massa omvägar i både detta och tidigare liv. Jag var helt övertygad om att det inte kunde finnas nån som jag. Jag hade inga andra tankar om hur den personen skulle se ut eller bo osv. Bara att den skulle vara lik mig som person…..

Jag tänker att det jag skrivit om gäller allt, inte bara kärleksrelation. En kurs man vill gå, ett annat ställe att bo på, gå ner/upp i vikt, finna en vän….

 

Kram <3