Nu sitter jag här och tänker skriva. Jag har inte skrivit på för länge enligt mig själv. Som om jag tog semester inte bara från vanliga jobbet utan även bloggen.

Det är som att jag behövt samla ihop mig. Som om jag sakta men säkert splittrat isär mig själv under alltför lång tid. Tusen praktiska saker att styra upp och då ska vi inte tala om allt som händer på ett annat plan, det känslomässiga…. det själsliga.

 

Att fixa det mest nödvändiga…. mer energi än så har inte funnits hur mycket jag än tänkt. Ibland hjälper det inte att tänka helt enkelt är min slutsats.

Jag är bra på att döma mig själv. Tycka att jag misslyckats. Kompromissa med mig själv fram& tillbaka. Ska jag sluta skriva på bloggen? Har jag inte skrivit på 3 veckor så kan jag likaväl sluta…. Eller, varför skulle jag sluta med det? Sätta ord på det som är jag är något av det bästa jag vet…. Fram och tillbaka osv…. Det är inte förrän jag slutar tänka som jag kommer fram till det jag egentligen känner. Så väl känner jag mig själv i alla fall ?. Det är en sak att veta, en annan sak att göra?.

Jag hade ett viktigt möte med sjukvård +försäkringskassa. Det gick väldigt bra. Det gick så bra så det kändes som att jag gick in i väggen igen. Kroppen tung MEN en otrolig inre lättnad! Och i det läget är jag nu, efter semestern när allt fått stå på paus inklusive jag själv. Egentligen behöver jag semester igen?.

Mycket bra: Jag har varit ute och gått 1 timme varje dag sen första maj. Jag har gått ner 12 kg. Jag har slutat ångest-äta och jobbat med tankarna omkring det beteendet. Jag äter mindre portioner och inget godis. IBS-problemen är väldigt mycket mindre och mer sällan.

Mindre bra: Har låtit mig påverkas alldeles för mycket av energitjuvar. Är man då redan trött och splittrad av vardagliga saker är det otroligt svårt att hålla sin egen energi. Bakslag. Ett steg framåt, 1000 tillbaka….

Jag ber om ursäkt, mest inför mig själv för att jag inte kunnat hålla mitt mål, att blogga minst en gång i veckan. För att jag vill, för att jag kan och för att det är just här på Bloggportalen som jag vill göra det! Men…. jag förstår varför det jag inte funkat och därför känns mitt förlåt till mig själv helt okej ?.

Uppdatering check! Över till något annat.

Har aldrig sett en så här stor orm någonsin!

 

Huggorm…. Betrakta världen andligt. Din gåva är att ha en andlig världsbild. (Djurens språk-Solöga)

För mig är brun-gröna ormbunkar ett säkert tecken på att det börjar bli höst.

 

Ormbunke…. Du kan skapa dina egna möjligheter. Visdom: Med min kraft skapar jag mig ett bra liv. Jag skapar de möjligheter jag behöver. Skapa medvetet de möjligheter du söker. Ändra på tankar och känslor som hindrar dig genom att kalla tillbaka kraften ifrån dem. Välj därefter en ny positiv tanke/känsla istället. Skapa fokus genom att upprepa visdomen ovan. (Växternas språk-Solöga)

YES, I will. Budskap kommer alltid av en orsak. Så tror jag.

Kram ???