Efter förra inlägget verkade många andra också känna av den röriga energin och ingen visste varför…. Dagen efter kändes det som jag hade kontakt med kropp & själ igen. Snacka om att jag blev glad! Hoppas att resten av gänget som kände likadant också har hamnat tillbaka till sig själva! Kram & tack alla som delade med sig av kaos-energi-känslan ???!

För övrigt rullar veckorna på. Det är redan torsdag igen! Så tänkte jag förra veckan också och veckan innan det….

På jobbet är jag rätt osocial. Jag hoppas inte mina kollegor tycker jag är otrevlig. Dom 4 timmarna jag jobbar har jag inte mer energi än att fixa mina arbetsuppgifter. Mina kollegor är snälla och trevliga så det har inte med dom att göra. Och jag har sagt att jag inte alltid orkar följa med på fikarasten för det tar för mycket energi med alla som pratar vid olika bord. Många tycker det är bra att gå ifrån en stund men för min del tar det mer energi än det ger. Det är nog tvärtom, att jag gärna går ifrån tidigare eller inte följer med alls. Man får hitta sina små strategier för att spara energi. Jag gör lite vad jag känner för dag för dag beroende hur pigg jag är.

Ibland märker dom andra inte att jag har kommit till jobbet. Jag smyger mig in i mitt rum, stämplar in, jobbar, stämplar ut. Det är sällan jag är på g så att jag orkar småprata eller kallprata. I alla fall inte så att jag själv tar initiativ till det. En gång mailade jag till mina lilla arbetsgrupp och skrev lite kort om hur jag mår rent fysiskt och att dom gärna får fråga om dom undrar något. Hoppas dom gör det om dom undrar över mitt tillbakadragande beteende….

Jag tycker ju själv att jag är konstig som inte funkar som förr, så då gör nog andra det också? När jag slutade jaga efter mitt forna jag, blev nästa uppgift att börja vara uppmärksam på vad i min vardag som tar energi.

 

 

Jag är en sån där strukturmänniska. Som är så himla noga hela tiden. Allt jag gör är nån slags rutin som jag följer för mig själv utan att andra vet eller ser det. Allt jag gör är planerat och i en viss ordning. När det gäller praktiska saker i alla fall. Och visst är det mycket i vardagen som är just praktiskt….? Men det betyder inte att jag inte är flexibel. Skulle det hetta till lite extra på jobbet tillfälligt med telefonsamtal eller hjälpa nån (oplanerat) har jag inga problem med det förutom att jag blir utmattad längre stund efteråt. Däremot skulle det inte kunna vara så varje dag…. Då hade det gått ännu mer åt skogen både fysiskt & psykiskt.

Tack vare att jag trivs med mitt jobb, kollegor & chef har jag fixat att jobba halvtid…..

Den energin jag vaknar med gäller det att vårda med omsorg. Som man ska göra med sin ekonomi typ. Kanske inte slösa men inte heller snåla när det väl gäller ???.

Jag jobbar heltid. Hälften på mitt vanliga jobb, hälften jobbar huvudet som lever sitt eget liv. Det var en gullig person jag pratade med på sjukhuset som sa det när vi pratade om att jag alltid haft lite, lite för mycket ströfrånvaro på mina olika jobb.

-Det är inte konstigt att du är utmattad, du har ju alltid jobbat på 2 ställen sa hon. Den lättnaden när någon förstår, inte tycker det är nåt konstigt och dessutom sätter ord på något man letat svar på är oslagbar!

Härlig helg- här kommer lite inspiration/eftertanke-budskap!

Kram ?