Just nu brinner det en eld i mig. En lägereld med stenar runt som är helt under kontroll. Som om min kropp är stenarna som håller elden på plats. Det känns precis som en natt med stjärnklar himmel på en strand. Lägerelden och stenarna. Vatten, stilla och spegelblankt. Tystnad.

Det som länge bara varit en liten glöd har växt sig större och starkare. Ovant och överraskande. Vad jag gjorde för att det skulle bli så har jag ingen aning om. I tystnaden väntar jag. Väntar på att nåt ska hända. Något måste hända. Något måste hända alldeles snart, något kommer hända. Det finns ingen som helst förklaring på det, jag bara vet att känslan är förändring. Något som pågått länge, som känns gammalt och förstelnat ska äntligen lösas upp. Det som komma skall är motsatsen. Jag vet inte vad det är eller innebär. Som jag sa, jag bara vet. Ingenting varar för evigt, i alla fall inte i samma form. Livet är föränderligt, naturen likaså. Jag håller inte kvar vid något eller någon. Aldrig mer. Det var kanske på grund av den insikten eldens lågor fick mer liv, sprakande och gnistrande. Lugn och trygg. Varm och skön. Och framförallt fin. Jag vill alltid befinna mig i dens närhet…. ???

• 

Konstigt nog har jag inte känt den här typen av eld innan. Jag som trodde jag visste det mesta om eld. Jag känner exempelvis till den där lilla glöden som nästan varit obefintligt. I panik har jag blåst och blåst på den, kämpat för att den inte ska slockna. Den har flämtat och tappat andan lika många gånger som jag. Och varje gång har jag tänkt att nu dör den…. ?

Men jag känner också till den rasande elden som är hejdlös & hänsynslös. Som sveper fram åt alla håll & kanter, ostoppbar. När hela ens inre står i lågor men på utsidan är jag sval och vanlig. Ingen som ser. Ingen som vet. Det är den elden som fått mig att vilja skrika, kanske till och med slå sönder något ?. Men det har jag aldrig gjort. Jag har snällt väntat ut den. Till slut har den brunnit ut och då är man helt slut….

Det är mycket energier i omlopp just nu som virvlar hit dit. Som att stå mitt i stormens öga. Man kan märka det i stort som smått. Ena stunden jordad och stabil. I nästa stund i ett bottenlöst hål. Och för det tredje uppe i det blå. Det kan kännas som man själv och/eller andra förlorat förståndet. Men det kan likaväl kännas som att livet inte kunde vara mer underbart och fantastiskt. Motsatser ska förenas, balanseras och då kan det bli lite rörigt när saker kommer upp till ytan som man inte vetat om och/eller förnekat. Lätta och tunga känslor och tankar om vartannat…. ???

Välj ett kort mellan 1-3. Välj ett kort du dras till, skrolla ner och läs budskapet. Ha det så bra så länge så ska jag filosofera fram nästa fredags blogginlägg…. ???

• 

• 

Kort nr 1:

En ny fast i ditt liv är redo att påbörjas och det är viktigt att du lyser med en ficklampa och verkligen släpper det som inte längre passar in i ditt liv. Din kropp och själ väntar på att du ska släppa det där som inte längre fyller nån funktion, vare sig det handlar om tankar, känslor, relationer, hem, jobb, ekonomi, beteende, gamla mönster. När du väl vad/vilka områden av ditt liv det handlar om behöver det inte bli en svår eller lång process utan det går faktiskt ganska enkelt att släppa taget bara genom att göra sig själv medveten om det. Bakom hörnet väntar helt nya saker på dig. Dessa nya möjligheter och förändringar väntar på att få visa sig för dig men först, ut med gamla.

Kort nr 2:

Föreställ dig något/någon du längtar efter. Våga önska exakt det du vill utan att lägga några dömande eller värderingar vid det. Tyck inte att det är löjligt. Ingen annan behöver veta, det är känslan som är viktigast. Föreställ dig något du längtar efter. En upplevelse, en person. Hur ser det/den ut? Följ dina tankar och känslor in i denna längtan, gör den inre bilden exakt så som du vill ha den. Och känn känslan den bilden skapar i dig. Den känslan tar du med dig tillbaka till vardagen och ju oftare du gör detta, ju mer drar du till dig händelser i det verkliga livet som speglar den känslan.

Kort nr 3:

Du verkar i stort sett vara redo att ge dig iväg, ta ett steg ut i det okända. Är det något mer du behöver för att du ska ta det där klivet? Det kan vara en fysisk resa men också något helt annat som du tänkt på och velat men inte tagit steget fullt ut. Det är som att du står och funderar, kanske inte tvekar men att du gärna vill vara helt beredd, både fysiskt, psykiskt och praktiskt. Det kan vara något du vill kolla upp eller se över men annars är det inte så mycket att tveka på när du väl gjort det. Det handlar om något du inte gjort tidigare men känner dig nyfiken på att göra/veta mer om.

Kram & Trevlig helg ☀️??