Det är så tyst utanför. Snön dämpar alla ljud. Det känns som om ingenting rör på sig förutom dagarna som går. Fast jag vet, så kan det kännas som att jag inte vet vem jag är. Som om jag måste påminna mig om att jag är en människa. Det är som om att jag befinner mig utanför mig själv eller djupt inne. Men inte riktigt här. Som om jag betraktar mig själv genom att stå bredvid. Jag pratar med någon i affären. Jag socialiserar och gör det jag ska på jobbet. Jag fixar med sånt man behöver göra i hemmet, såna där vanliga vardagssaker. Jag tänker, jag känner. Utåt sett är jag precis som vanligt MEN det känns som jag har tappat täckningen. Tappat förbindelsen med mig själv.

Hur kan det bli så här, tänker jag för mig själv.

Jo, det kan bli så när jag har skrivit väldigt mycket om sånt som fastnat inuti. Det behöver inte vara något som är känslomässigt jobbigt, det kan egentligen vara vad som helst. Nån form av dikt. Nån känsla som får liv och svävar ut på pappret. Något jag kanaliserar från jag vet inte vad, text som knappt går att läsa men känns som en stark sanning. Det är som jag dras in i en annan värld när jag skriver. Tappar tid och rum. Vet oftast inte vad jag skrivit efteråt. Alltså något som inte handlar specifikt om mig utan det bara väller fram ord som jag själv skulle ha behövt planera och tänka ut. Enkla sanningar som kommer från ingenstans, så skulle man väl kunna beskriva vissa saker jag skriver.

Man brukar ju säga att när man “jobbar” själsligt/personligt/reflekterande så är det som att skala en lök. Lager efter lager faller bort.

För min del skulle jag vilja säga att jag inte är den jag var innan jag skrev något. Jag är aldrig den jag var innan jag skrev något. När jag har skrivit mycket på olika sätt skapas ett tomrum, något försvann. Som om man flyttar ut alla möbler ifrån ett rum. Man vet vad som fanns därinne men man ser det inte längre och det rummet som var möblerat existerar inte längre i den bemärkelsen som det var tidigare.

Man brukar ju säga att när man “jobbar” själsligt/personligt/reflekterande så är det som att man byter kostym varje gång när man “jobbar”. För min del betyder det att jag aldrig är den jag var innan jag skrev något. När jag har skrivit mycket på olika sätt är det som att luften går ur mig. Och utanför är alla ljud dämpade av snön och fast jag rör mig känns det som både jag och tiden står still….

STORT TACK 🙏♥️🙏 för att du läste mina reflektioner för veckan. TACK snälla du, tack 🤗♥️🤗

Följ gärna mitt Instagram-konto @bringingsuntoearth där jag delar korta reflektioner i mån av tid och inspiration.

VECKANS VÄLJ ETT KORT (fre-fre)

☆ för personlig & själslig reflektion ☆

Oavsett om du väljer via siffra eller bild, så finns vägledningen längst ner i inlägget. Det går inte klicka på någon siffra eller bild, utan bara känna efter vilket/vilka du dras till och skrolla ner. Då budskapen är allmänna/generella är det inte en personlig läsning för någon specifik person. 

Känn om du dras till siffrorna 1-3 eller skrolla ner & välj via bild 1-3.
Tänk på en fråga som du vill ha vägledning om eller välj bild/siffra och ta emot den vägledning som kommer.

Dagens budskap kan ha energier med sig från både närmast föregående dagar och efterföljande, beroende på vad som pågår i Ditt liv/inom Dig just nu. Budskapet är en rådgivning/vägledning- ej någon spådom. Tack för idag! ❤

1.

2.

3.

Kort nr 1: Budskapet handlar om tålamod och att våga ha tillit och vila i vetskapen om att var sak har sin tid. Rusa inte fram den här veckan utan stoppa dig själv om du märker att du är på väg att bli uttråkad och sätta igång flera olika saker. Här handlar det inte om quick fix utan om tålamod, planering, struktur, ordna upp i ditt fysiska liv. Det kan vara din kropp, ditt hem, relationer, ekonomi osv. Oavsett vilket område av ditt liv det handlar om kan det vara bra att slå sig ner och fundera på hur just du vill ha det. Vad vill du ska växa i ditt liv, vad vill du ha mer av? Vad vill du inte längre ha/vad passar inte dig längre? Försöker du forcera/tvinga fram något just nu är tillit och tålamod bästa medicinen. 

Kort nr 2: Öppna upp för nya saker/intressen/personer som du känner dig dragen till och intresserad av. Våga vara modig eller sluta skjuta på något sånt, det finns en anledning att du dras till just detta något eller någon. En dela av dig söker något som är utanför din comfortzone men ändå så känner du att du vill. Det kan vara dags att ta steget och bryta gamla invanda normer eller sortera bort sånt som inte är du egentligen. När du börjar lyssna på den delen av dig -som vill njuta av livet, upptäcka saker om både annat/andra och dig själv- börjar det hända saker inom dig. Vad behöver du just nu som verkligen ger något (kanske inte bara tar)? 

Kort nr 3: Fredspipan, ja den dyker upp när det är dags att försonas med dig själv och/eller någon annan men det handlar också om ärlighet. För om du inte är dig själv, kanske anpassar dig eller avstår för att behålla “fred” är det inte du egentligen. Slut fred med vad som helst som behövs. Skriv en lista om det är många saker. Varken tanke, känsla eller kropp mår bra av att stänga in eller stänga av. Förståelse skapar försoning och förlåtelse. Om du förstår dig själv eller någon annan kan du också komma vidare. Vad hänger kvar hos dig? Vad finns i din ryggsäck som behövs slutas fred med? 

♡ VÅGA ♡

(Samtliga foto/bilder kommer från gratissidan Pixabay.se eller från mitt privata fotoalbum)