Jag blev tillfrågad av en person som jag tycker väldigt mycket om, ifall jag ville testa röstyoga. Visst, varför inte?! Nu har jag gått 7 gånger o kursen är slut. Nu hoppas jag att hon får sin examen ?❤. För längesen gick jag drömkurs o frigörande dans-kurs som den här personen höll i. Det är
Jag ska gå på min sons skolavslutning. I samma kyrka där jag själv, mina bröder & min dotter haft skolavslutningar, sjungit “Den blomstertid nu kommer” och “Idas sommarvisa” ????? När jag själv slutade 6:an spelade jag piano inför alla som var där. Spelade fel. Började om och spelade rätt. Det är sista gången,
Vi blir påverkade av en massa energi dagligen ~mer eller mindre~ beroende på vem vi är eller var vi befinner oss för tillfället. Ibland påverkas man mer än man tror. Det finns så himla många olika grejer det kan handla om. Ljud, ljus, dofter, andra människor, platser är några exempel på saker som kan påverka ens
Uttrycket “Behandla andra så som du själv vill bli behandlad” i all ära. Men frågan jag ställde mig är nog snarare om jag behandlar mig själv som jag behandlar andra. Svaret på den frågan får nog bli Nja…. Tveksamt ??…. Men bara att frågan kom upp gjorde att jag började bli mer uppmärksam. För saken är
När någon annan sätter ord på det man någon gång tänkt eller känt. Som om man bara gått och väntat och längtat efter att hitta en förklaring, en lösning på något men inte hittat varken känsla, tanke eller dom rätta orden. Det kan vara något man läser, hör eller ser. Det kan vara någon annan
Egentligen är allting perfekt ?. Det enda jag behöver göra är att hitta tiden för att stanna upp och känna dom där känslorna som skymmer en annan, den enda. Den som är på riktigt. Den som är sann. Det är känslor som jag inte hunnit sätta ord på. Som så gärna vill säga sitt. Jag
….om 100 år spelar det som pågår i mitt liv just nu inte nån roll…. Det kan man tolka som man vill, precis som med allting annat. Saken är den att det lite för länge har pågått saker runtomkring både privat och på jobbet som påverkar mig på ett eller annat sätt. Mer eller mindre.
Influensan slog till med all kraft innan påsk ??. Sen dess har jag inte känt mig riktigt ok förrän igår. Det är väldigt skönt att vara hemma när man är ledig men inte när man är sjuk. Hur tråkigt som helst. Men nu är jag back in business om man säger så. Just för tillfället
Jag har kommit på att jag inte är sådär bra på nånting som vissa kan vara. Men det gör ingenting. Dessutom är det ju aldrig försent ? man vet ju liksom inte hur framtiden ser ut…. Ibland kan man ju jämföra sig med andra människor. Såna där människor som brinner för nånting och är riktigt
Som alla vet har vi känslor från det att vi föds. När vi är riktigt små är känslorna det enda sättet vi har att kommunicera på/med…. Jag har blivit bra vän med känslor som ångest och oro. Vi känner varandra väl och jag vet både hur dom funkar och hur jag ska kommunicera med dom.
