Så stod jag där plötsligt en vacker dag och såg rakt in i dina ögon Min blick mötte din utan att vika för en sekund Men det var inte så det började När man tror att något är ömsesidigt men det är tvärtom Och mellanrummet det tar innan någon går och lämnar den andre kvar
Till alla fina, fantastiska människor som jag har förmånen att kalla mina vänner. Alla finns kvar- en del mer, vissa mindre. En del är hyfsat nya men minst lika bra som dom gamla. Det blir såklart så på grund av omständigheter och förändringar i livet. Men det är mindre relevant, eller inte alls skulle jag
Du har jagat mig länge nu Du är skuggan som aldrig viker från min sida Som ofta står bakom mig och faller över mig Skymmer solen, fördunklar mina sinnen Ibland är du som en tyngd Ibland är du som en lätt dimma som omsluter mig Du är ingen obekant, du är ingen främling Du är
Nu tänker jag ta jullov! Det är skönt att stoppa rutiner när man är ledig. Samma sak på sommaren/semestern. Lika skönt kan det vara att komma tillbaka till dom…. Rutinerna alltså….😉😀 Alltså seriöst, TACK alla som läst min blogg 2021. Till alla som gillat, kommenterat, supportat på alla sätt som bara går. Det är ju
Du har ett ljus inom dig Som fördunklas och förmörkas ibland Kanske långa perioder men likaväl bara för en stund Så vad behöver du göra för att nå det där ljuset Det där tillståndet där du är helt klar över vem du är och vad du innerst inne känner Skala bort allt, precis allt och
Hur jag än letar hittar jag inga ord idag. I alla fall inga ord som kommer djupt inifrån. Det beror på att mitt vardagsliv upptar en hel del energi just nu. Just nu har jag ett fysiskt problem sen 8 månader tillbaka som inte blir bättre, snarare värre. Detta innefattar sjukvård och naprapat (än så
December- kära december Du tysta, mörka midvintertid Här är alla ljud dämpade och andetagen blandas med värme & kyla Alla minnen som upplevts av kropp, tankar, känslor & sinnen flockas runt mig som vänner Dom vill berätta vad just dom upplevt när december gör entré med alla sina förhoppningar, förväntningar, lättnader och upplevelser December- kära
En röst inom mig säger: Skriv, bara skriv. TÄNK INGENTING! Nu vet jag ju att det inte är en röst i den bemärkelsen, utan mer en djupare del av mig~ inte det rationella, vardagliga jaget som pusslar, planerar emellan återhämtning i vardagen. Jag tänker att det är den där delen av mig som ofta behöver
Vänta, stanna Jag skulle vilja hålla dig kvar, du lilla strimma av hopp Så välkommen och samtidigt bortglömd Den dansande, glödande punkten av hopp som virvlar hit & dit Så svår att få tag i, lockande alldeles nära eller lite för långt bort Du verkar så levande, så full av det du är- hopp Vänta,
När jag har gått och lagt mig eller när jag vaknar tidigt. Då- just då kommer ofta en massa ord som vill sägas och skrivas. Men det finns inte en chans att jag tänder lampan, hämtar & startar datorn eller tar fram en skrivbok då precis 😊. Fast jag borde verkligen göra det för sen ångrar jag
