När jag känner mig låg och i obalans försöker jag alltid hitta ett enda ord för den känslan. Visst kan man allmänt ha lägre energi vissa dagar. Jag menar dom där gångerna när jag inte kan sätta fingret på varför. När det inte beror på att det var lite stressigt på jobbet, för mycket inbokat,
Ibland känns det som jag är osynlig Som om jaget är overkligt Som om omgivningen pågår och man är bakom en glasruta och tittar ut På alla som bara verkar fungera Just nu trivs jag inte riktigt någonstans Hur blev det så? Jag märkte inte när det hände Det bara kändes så när jag vaknade
Känns det inte skönt att för en gångs skull vara ärlig, om så bara för dig själv Känns det inte bra att erkänna allt det där du trott att man inte får säga Känns det inte befriande att ta ett stort kliv rakt igenom all skuld, skam och dåligt samvete Känns det inte som det
Välkommen tillbaka! Här står jag med 2020 i mina händer. Jag har väl inte så mycket att säga om det mer än att jag är en av dom som tycker det är skönt med ett nytt år. Ett avslut. En nystart. Fast med vad vet jag aldrig riktigt, känner ändå så varenda år ?. En
2019- nån slags minnesglimt precis innan det tar slut…. ❤????? Andats luft, andats liv Känt stor kärlek och själsligt teamwork Men ofta lämnad ensam när det stormat som mest Förvisad in i mörker Famlande efter utvägar & utgångar För att i nästa stund vara upplyft, stående på jorden mitt i livet, full av hopp Avskalad
“Live your Life, be free”…. ???? En gammal låt med Belinda Carlisle. Endast denna textrad ramlade rakt ner från ingenstans. Jag hade precis startat datorn för att skriva detta inlägg. Jag hade tänt ljus och andats mig in i mitt innersta. Hoppades att just detta skulle hända. Att jag liksom skulle få ett ord eller
Ibland när jag är alldeles tyst och står helt still Då avtar äntligen tankarnas brus Ibland finns det såna stunder av fullkomlig närvaro När tiden tycks stå lika stilla som jag och det känns som om allting saktas ner Ibland kommer såna tillfällen automatiskt eller när jag hör en låt, känner en doft eller när
Senaste halvåret har jag läst så många böcker, fått så många nya insikter så jag är helt snurrig i huvudet?, fast såklart GLAD ?. Känner mig stundtals helt galen och vet inte var jag läste vad ??. Vissa böcker började jag med att låna på bibblan men det visade sig att dom var så bra
Jag läste mina dikter från förr Allihop var nattsvarta, sorgliga och fyllda av ångest Mindes alltför väl var jag befunnit mig när jag skrev dom Hur det kändes och vem jag var då Jag läste mina dikter från förr Det skulle jag inte ha gjort, det blev liksom lite jobbigt Lite att ta tag i,
Är det något jag blir triggad av så är det när någon blir orättvist behandlad. Det spelar ingen roll på vilket sätt eller vad det handlar om. Jag kan på nåt plan förstå att den som behandlar någon illa själv har problem inom sig men jag har väldigt svårt att acceptera det?. Fast det måste
