Det är inte mycket som slår när förnuft och känsla är i balans. När ingen tar över. När båda sätter gränser. När båda möts på halva vägen. När båda respekterar och lyssnar på varandra. När ingen eller inget kan komma emellan…. När förnuft och känsla är i harmoni känns det som man placerar sig själv
I tystnaden skapas idéer och fantasier Tankar som aldrig blivit tänkta Leder till känslor som inte hör till något som redan hänt Efter att ha bearbetat mig bakåt och neråt- i ryggsäcken och tiden för att frigöra och förstå har jag upptäckt något nytt Jag trodde aldrig det kunde få plats så mycket inuti en enda människa
Tiden verkar gå sjukt fort så fort man befinner sig i vardagslivet. Stillar man sig och pysslar med nåt som gör att man glömmer bort vardagen (alltså en trevlig, rolig distraktion) så verkar tiden ändra sig. Som om den går saktare. Eller stannar helt. Det har vi nog alla varit med om. Att timmarna knappt
Känslor är väl alldeles fantastiska ändå? Dom har så mycket att berätta. Det kanske inte är så roligt alla gånger att “höra” sanningen, vad som faktiskt gömmer sig djupt där inne men är det inte bättre att lyssna på känslorna? Varför är det så att känslor många gånger ses som nåt vi inte ska bry
Först var jag en kropp med ett namn i en fysisk värld Sen var jag en själ med en kropp Då orkade inte kroppen hänga med längre När det såg som mörkast ut ur kroppens perspektiv kom glöden faktiskt tillbaka Kroppen la sig för att vila under en lång period och vilken tur för själen,
Ibland känner jag att jag ska skriva nåt klokt och insiktsfullt. Något som kan beröra och hjälpa någon annan. Om känslor, medvetenhet, personlig/själslig utveckling, nåt speciellt tema-inlägg liksom. Så tänkte jag denna fredag men så blev det inte. Istället hamnade jag i det där andra tillståndet när ord bara kommer och lägger sig tillrätta. Utan
Idag slog det mig varför En insikt som också skulle kunna kallas för den hårda sanningen Jag har gått med en känsla som skaver Nästan omärkbar men som slingrat runt i bakgrunden Som om den väntat på det rätta tillfället att överraska mig Jag har försökt fånga den Jag har testat att vänta ut den
Den här veckan spenderar jag hos min dotter. Vi träffas inte så ofta på grund av avstånd så denna fredag hittar jag varken tid eller lust att engagera mig i min egen blogg 😅😁. Att bara få vara i samma rum som någon man inte kan träffa så ofta som man skulle önska. Att man
Visst är det märkligt när något eller någon försvinner som varit en del av ens liv Det kan vara en person, som antingen stått nära eller varit någon man fastnat och hakat kvar vid Det kan vara en sinnesstämning eller ett mönster man inte kunnat ta sig ur Egentligen kan det vara precis vad som
Jag förstår mig inte på dig Och du förstår dig antagligen inte på mig Det är min slutsats efter en massa ältande inuti mig själv om varför du gör si eller säger så Jag har inte skyllt något på dig men jag har varit medveten om vilka slags känslor du väcker i mig Nästan så
